Finns visuell dyslexi?

Nyare teorier och gamla testdata säger samma sak: visuell dyslexi är en ren synvilla. Allt beror på en svikt i fonologisk bearbetning. Publicerad i LHS:s serie Didaktiska studier, 1995.

Att illustrera text.

En art director känner i maggropen om en illustration är bra. Men vad säger forskningen? Publicerad i en konferensrapport för Riksantikvarieämbetet. 

Gör illustrationen vad vi tror?

En lång serie experiment visar vilka typer av illustrationer som är verksamma. Publicerad i Nordicom 1999.

Att manipulera med språket.

Om konsten att vinkla, tänja på sanningen eller rent av ljuga. Publicerad i en av Tolk- och översättarinstitutets konferensrapporter.

Klangeffekt.

Allitterationer, rim och assonanser låter kanske bra, men som retoriska verkningsmedel är de inte särskilt effektiva. Publicerad i Svenskans beskrivning 2004.

Binär språkvård.

Vad har satsradningar, särskrivningar och slarvigt markerade stycken gemensamt? Jo, de trotsar den binära språkvården. Publicerad i Språkvård 2003.

Läsa tyst.

Det som är svårt att läsa högt är lika svårt att läsa tyst. Publicerad i Svenskans beskrivning 1995.

Begrips?

Vad gör en text lättläst eller svårläst? Publicerad på FMLS hemsida.

Symmetrifallet - ett fall för språkpolisen.

Alla språkfel är inte "rätt". Ögonrörelsekameran kan avslöja riktiga skurkar. Festskrift till Staffan Hellberg 2007.

Ekonomers rika språk.

Allt handlar om upp och ner. Men det kan sägas mer varierat. Publicerad i Civilekonomen 2005.

Redundansreduktion.

Vanlig text har minst 50 procents överflödsinformation. Men vad händer om man tar bort den? Publicerad i ASLAs skriftserie 1995.

Klara färdiga läs!

Det tar tid att läsa, och vi kan inte snabba upp läsningen. Och tiden säger en hel del om oss och om texten. Publicerad på FMLS hemsida.

Textbindning och läsbarhet.

God textbindning ökar en texts läsbarhet. Men överraskande nog är det bara referentbindningen som är verksam. Publicerad i Svenskans beskrivning 1991.

Tankens makt över språket.

Snällismen förbjuder oss att tala klarspråk. Men blir vi snällare för det? Publicerad i ABF-tidningen 2004.

Övertygad?

En experimentell studie som visar vilka retoriska medel som är verksammast i text. Publicerad i Svenskans beskrivning 2002.

Övertygar retorik?

Lite retorik är bra, för mycket är förödande – det har experiment visat. Metrokrönika från 2003.

Packat och oklart. Informationspackningens roll för begriplighet i text.

Är krånglig text svår, eller beror det på att mycket innehåll trängs ihop på litet utrymme. Ett experiment visar att krånglet inte är boven utan bara redskapet. Texten publicerades i Festskrift till Erik Andersson. Åbo Akademi 2007.